kLoTtErPlAnK
Här får du klottra av hjärtans lust. Kanske du har några frågor eller kanske du vill klaga eller berätta hur mycket du gillar min blogg? Det är upp till dig! Idén till klotterplanket snodde jag från en bloggarkollega vid namn MrArboc.
Här får du klottra av hjärtans lust. Kanske du har några frågor eller kanske du vill klaga eller berätta hur mycket du gillar min blogg? Det är upp till dig! Idén till klotterplanket snodde jag från en bloggarkollega vid namn MrArboc.
Vi trodde att du försvann! Vi blev så ledsna jag och MrA! Skönt att se dig igen!
Jag instämmer verkligen med föregående talare/skrivare. När jag äntligen hittat din blogg så försvann du. Jag började undra om det var mitt fel - jag blir intresserad och vill läsa mer då försvinner det jag är intresserad av
Skämt å sido - Tack för att du är tillbaka.
Jag känner två som heter Förster i efternamn…
[...] Det är egentligen väldigt få av mina läsare som gör sig hörda. Ändå vet jag att en del av er återkommer med jämna mellanrum. Det är jag väldigt glad för! Tack för att ni kommer! Ni vet väl att ni kan använda klotterplanket? [...]
Visst, men jag glömmer bort det
Jag också….glömmer bort att jag har ett klotterplank alltså!!Thihi….
Men jag blir lika glad varje gång någon skriver!!
Vill skicka dig en stor varm kram!
Vilken härlig sida du har, klotterplanket var en rolig ide
TACK för den här sidan. Har haft en adhd-diagnos i snart 10 år och har i princip aldrig delat den med någon annan i samma situation. Skäms fortfarande och tycker att det är mitt fel att jag har den. Att om jag bara hade valt annorlunda skulle jag vara annorlunda. Fast jag vet att det inte är så. Men den längsta vägen är den mellan hjärna och hjärta…
Men var är du? Börjar nästan bli orolig!
Oj! Tack för ditt långa inlägg. Man blir lite snurrig av att läsa det, men jag förstår precis ändå och jag känner igen alla tankevurporna. Våra livsbanor har varit väldigt olika, men ändå har jag känt samma utanförskap som dig; att inte alltid förstå andra människor och att de inte kan/vill förstå mig och mina tankesnubblande och bubblande fantasi. MIn oförmåga att prioritera, sortera eller bry mig efer deras strukturerade tillvaro.
Men det är just det som förundrar mig nu, när du skriver så här - Hur hade det varit om alla andra hade tvingats förvränga sig själva inför oss ADHD:are lika mycket som vi tvingas förställa oss för att passa in i deras värld?
Ja presis så hur hade det varigt om andra var tvugna att aceptera att man är handikappad utan handikapp tilstånd. Det hade la varigt enklast om man hade haft en bunt med femhundringar som man gick å rulla i handen med en sådan där tung guld klämma med bling bling bling på. Då hade man blit s++kad i r+++pan och väl bemött i alla samanhang. F+++n vad korkad jag har varigt stå där å ta skit för att andra tycker och anser att man gjort fell. Skulle haft en advokat inom sig men opps det har jag ju nu dags att vara sin egen advokat i detta sammhälle slut på att stå där å se dum ut… Tack för förståellsen Fröken
Klottra det kan jag väl…! *S*
För mig är det ju bara som vanligt. Jag trodde alla tänkte i pingpongform. Tills nyligen har jag fattat att det inte är så.
Han Jompa, som skrev här. Svårtläst men jisses vad jag kände igen mig. Igen.
Ingen ide att bli bitter på det man gjort utan bara ta nya tag och försöka inte göra om dikeskörningarna… Det går jussom lite fort ibland. Säjs det. JAG märker då ingenting….
Ibland inser jag att jag har massor och lära och ibland tänker jag att; jag skiter i det. Det har ju gått förr…Då kommer jag på att jag faktiskt inte lyckats så bra.
En dag i taget.
En kram till alla som behöver den!
Ok ADHD eller inte. Jobbar på ett uthyrnings företag hmm nya intryck ej stabilt tänker många mycket folk?!! JA. Kommer till ett ställe där lager killar är cola står i ring och studerar mig som man ska göra när man är 21 kliver fram presenterar mig John hej spelar ni tärning svar nej yatsy då svar ja har hänt. Ok sträck fram händerna alla ca 7 st killar gör det. Låtsas att jag läger en tärning i handen på er nu!! ok alla låtsas då sejer jag att det är dags å blunda skaka och kasta tärningen nu. Alla står och skakar samtidigt som dom blundar och en roppar i förtvivlan NEJ F. den dagen fick jag bara leenden av grabarna på lagret med skakande huvuden. Snacka om desperation att få känna att jag är med. Svårt att vara utanför lätt att skappa Jag har tänkt på denna sidan hella dagen på jobbet den är nr one nu för mig läser som bara däääääännnn. Tack
Du glömde AMEN
Ja, låt oss få mogna i vår egen takt och glädjas åt när vi lyckas.
Fast… jag vill OCKSÅ se mig som jag är.
Det där med att acceptera är en svår bit…
….jag vill bara dela med mig av bra bildspel jag hittat;
http://www.attentiontrelleborg.se/ Klicka på bildspel i Powerpoint…
hej hej hej.
jag skulle vilja maila till dig å ställa massa frågor som jag inte vill ställa här. sitter här framför dataskärmen med gråten i halsen å vill bara få en diagnos. få en förklaring till varför jag är så jädra kocko! kan du maila mig?
Du kan skriva till frkf”snabela”live.se
Hej!!! Vad glad jag är att jag har hittat din blogg! Den är helt fantastisk och jag känner igen mig i så mycket!
Tack tack tack för att du har den!!!
Kram från en annan från planeten ADHD…
Tackar för kommentaren och välkommen hit. Just i juletider uppdateras bloggen inte särskilt ofta. Det ska snart bli ändring på det. Så fort jag fått bort knäcksmeten från hårtopparna!
….Jag önskar dig en underbar jul!! Största KRAMEN till dig, du tappra varelse!
Åh, knäck!!! Det hade jag ju helt glömt bort! Själv har jag bara befunnit mig i en lussebulls-psykos och är inne på min sjunde sats…
Knäck gjorde jag i oktober eftersom det absolut inte gick att vänta till juletider när man väl blivit sugen på något.
Men tur är att jag inte bor i stan längre - för då kunde jag sätta mig i en taxi mitt i natten tills jag fick tag på det jag ville ha för stunden! Impulsivitet? Nej, inte alls…
Du?! Min knäck blir alltid bara mjuk och seg… Något råd???
Kram // Isabelle
Hej! Är det någon som har erfarenhet av barn som äter Ritalin? Min flicka 10 år har fått diag. ADD och äter nu Ritalin jag känner min orolig hon verkar halv drogad rödblommig stirrande ögon obehag över bröst och hjärta ångest laddade kvällar somnar sent. Jag har själv ADD men vägrar medicin har varit missbrukare av tabletter. Hur beroendeframkallande är Ritalinet läkare säger att dom inte är det man kan bara sluta med dom om man nu vill när man är tonnåring med inga obehag men jag vet inte om jag tror på det . Lärare trycker på från skolan att hon inte kan koncentrera sig och kommer mycket efter och skolan har inte resurser för att det inte finns pengar till att få mera extra undervisning till min flicka. Jag känner mig alldeles vimsig det är jag ju annars så det räcker! Är jätte glad om någon kan svara och har något svar kannske vet någon en annan form av behandling som inte är kemiska ämnen. Tack för att jag fick skriva av mig Tack!!
Desperat mamma Cina!
Jag har inte testat Ritalina själv och känner ingen som har gjort det heller, men de olika preparaten skiljer sig inte särskilt mycket åt. Jag har heller aldrig träffat någon som verkar påverad eller drogad av sin medicinering. I så fall har du nog överdoserat din dotters medicin typ 100 ggr.
Men eftersom du inte själv vågar äta medicinen så är det inte särskilt smart att låta din dotter göra det heller. Det gör bara att du överför din oro till flickan.
Tror man inte på medicinering så ska man nog låta bli. Det låter ganska korkat att inte ta dem själva, men låta sitt barn göra det. Eller så är du helt enkelt väldigt smart som låter din dotter få en chans till ett bättre liv, inte vet jag! Det beror förmodligen helt och hållet på vilken helbrägdarörelse man tillhör, eller vilka demoner man bär på.
Om du nu är orolig för din dotters symptom, är det mer smart att kontakta en läkare istället för att skriva av sig på ett klotterplank. Jag tror inte du blir mindre desperat av att skriva av dig. På din beskrivning låter det som om din dotter är döende och då hade jag hellre ringt 112 istället för att leta upp en sida där du kan skriva av dig. Har du ingen att prata med i din närhet?
Det finns en mängd andra alternativa behandlingar att ta till. Det finns ju trots allt personer som inte kan äta Cenralstimulerande medel, pga av fysiska problem, eller som i ditt fall pga rädsla.
Din dotters läkare vet vilka de alternativen är och han vet också vart du ska vända dig, beroende på var du bor.
I övrigt påminner påminner din språksyntax alldeles för mycket om PUL för att jag ska kunna tro något annat än att du är en ren och skär bluff. Jag tror att du kommenterar på mitt klotterplank bara för att röra runt i grytan lite.
De är INTE beroendeframkallande. Man får inte abstinens eller obehag av att inte ta dem. Inte ens en kattunge skulle bli hög eller påverkad av en dos som är lämpad för barn.
Tack för hjälpen, jag trodde jag kunde vända mig till människor som har erfarenhet av ADHD, jag hoppades på att jag skulle få ett vänligare svar, tack för de råd du gav mig. Vad är PUL? Hoppas på svar.
En som får leta svaren någon annanstans Tack för mig!!!Cina
För all del! Du har ju själv erfarenheten av att ha ADHD, och det är inte alltid ärlighet och vänlighet går hand i hand. Jag föredrar att vara ärlig istället för att leverera ett svar som passar dig.
Mitt råd är fortfarande att du vänder dig till en läkare som du litar på.
…Är det nån mer än jag som noterat hur tragedin i Rödeby skildras i kvällstidningarna?! De två största visar på två helt skilda sätt vad som ligger bakom….tourettes och adhd. Psykiskt eller neuropsykiatriskt. Asså ja menar, hur ska informationen gå fram till allt å alla vad adhd (ex.vis) handlar om EGENTLIGEN?!…*jag bara undrar*
Hej! ramlade in här och började läsa genom en slump nästan. Först hamnade jag inne på en mycket udda sida som drivs av en scientolog och sedan hamnade jag på en annan sida som hade en länk hit! Jag blev genast mycket gladare av att läsa här. Har själv ADHD och har ätit Concerta 18 mg men har haft ett uppehåll för att se vilka skillnader det är med och utan. Nåväl, jag hoppas att allt lever bra med dig Frk K. Jag är också drabbad av den där “röriga genen” och hatar dessutom att städa. ;D
Fast nu ska jag faktiskt städa pga kalas i helgen. /Jenny
Kolla, du har målat om!
Ut med det svarta svårmodet och in med det vita vårmodet
eeeeh
jättedålig vits men klockan är nästan ett och jag borde ha somnat för länge sen
godnattkram
Hemskt mycket hej Frk!
Vi har allt stött ihop hos Tant Rasch, fast eftersom jag är lite halvhemlig får du väl tänka lite om du orkar.
Annars får du ta mig som en ny bekantskap, nu när jag äntligen bestämt mig för att blogga. Det verkar ganska kul. Men sen är det det där med att komma ihåg saker som måste göras igen o igen. (Men vadå - ill ni ha vatten nu igen , era kravmaskiner till husväxter. Jag vattnade ju nyss, bara några dagar sedan…
Någon dag ska jag i alla fall ta mig tid att dyka ner i din blogg, för nu när jag liksom studsat fram på ytan tycker jag mycket om det jag hunnit notera. Berättelsen om Simba var fantastisk. Och även om min hund är en helt o-tillknölad och tillitsfull 6 månaders valp är ju känslan då man ser att bandet till mig är starkare än anropet från något annat som han tycker är skithäftigt riktigt riktigt intensiv lycka. Lillplutten är min första hund, och jag har väntat i 40 år på honom, så det är rätt fantastiskt. Härligt, men oxå lite läskigt att äntligen få det man tänkt på o längtat efter så länge.
Jämfört med din frodiga trädgård till blogg är min en liten spretig grodd ännu. Men den kan ju växa med tiden. Vem vet
Tackar för besöket, mammamumrik. Vi ses säkert snart igen!
Jorå, absolut. Även om jag märker att jag just nu i början verkligen blivit egocentrisk. En blogg tar tid! Energi oxå. Att fånga in tankesnurrorna innan de snurrat iväg ur synhåll, så att omvärlden kan få njuta av mina orehöööört viktiga och tänkvärda tankar. He he.
Vet inte hur netiketten fungerar, men det där med bloggroll.
Borde man fråga - t.ex. dig om lov innan man lägger någon i sin bloggroll. Eller blir det lite halvutpressning - dvs en underförstådd förväntan att själv bli tillaggd?
Är egentligen på rymmen, ska inte roa mig utan ägna mig åt magknipsaktivitet, betala räkningar. Och jag kan inte skylla på att det är taskig ekonomi som ger magknipet. Det skulle ju i alla fall vara begripligt. Nej det är bara hemsktändå. Ängsligt att glömma eller göra fel så det blir för mycket/för litet någonstans eller till fel mottagare… Urk.
Men ett, tu tre. Nu ska det ske!!!
Näää, man behöver inte fråga om lov för länkandet. Jag tror de flesta uppskattar länkar. Men man kan inte förvänta sig några länkar tillbaka eller ens kräva det, tror jag, fast det där är nog individuellt.
Magknipsaktiviteter löser man bäst om nån annan tar hand om det där med fakturor och OCR-000000000000000020779898996299287982769827697296729679769.
It´s driving me nuts!
Om någon annan…… Jo jag har tänkt på det. Men hur? Man måste ju i så fall ändå få iväg dem till någon annan. Och så är det med mig att sånt är nästan ännu värre. Jag är helt omöjlig med sånt
få iväg dem behöver man kanske inte. Men om man sätter ett datum varje månad, t.ex den 28, då någon (kompis, boendestödjare, förälder, granne, god man) ska hålla en sällskap medan man gör sina inbetalningar så förbereder man sig på ett annat sätt. Det är en sak att ta hand om sig själv och sina vardagssysslor(som egentligen inte är viktiga av någon annan anledning än att någon sagt till oss att SÅ är det)
När man involverar andra människor i sin vardagspest är det enkare att planera, genomföra, slutföra.
Själv har jag överlämnat det där ansvaret till gubben. Hade jag inte haft honom hade jag förmodligen bett min ex-make om hjälp eller en godman. För mig är det ett så stort stressmoment att inte ha full kontroll att jag hellre erkänner mig svag eller obegåvad när det gäller pengar, än att en dag stå med brevlådan full av påminnelser o straffavgifter. Jesus, hallelujah, säger jag………….
Hej. Jag måste erkänna att jag redan läst din blogg hur mycket som helst! Var bla det jag läste i din blogg som fick mig att bestämma mig för att ta tag i det här. Som jag nu gjort, bollen är i rullning. Det känns SKÖNT!
Och tack för välkomnadet, det värmde!
Du är på top 3 nu på WordPressbloggarna. Grattis.
Incalishead - Oj då - det kändes konstigt att höra - att man påverkar folk på det sättet. Hoppas det faller i god jord. Kram
Johnny Scharonne…tack tack. Det känns förstås förfärligt att min bild syns där uppe på toppen….gulp. Men den försvinner ju snart.
Det var inlägget om aprilskämten som orsakade besökarruschen. Bara det inlägget hade 1422 besökare igår.I vanliga fall brukar jag ha mellan 300-800 beskådare/dygn, så jag begriper ingenting, eftersom inlägget bara är en sammanställning.
Folk är tråkiga och förutsägbara. Hoppas att någon potentiell publik hittade dig i alla fall.
Johnny - du har så rätt och man börjar förstå varför både tidningar och TV är fulla med skit. De måste tillfredställa publiken helt enkelt - annars självdör de.